Himlafärdsmusik
Här kommer en himmelsfärdsdagshälsning av den allra vackraste sorten (och lite festlig är den också om man tittar på den energiske basisten som jobbar på bakom sångarna):
Brincadeirakuchen zum Geburtstag
Foto & Collage: Bruder Rudolf, Taizé
Es kamen nur ein paar Collagen aus Alagoinhas, der kleinen (na ja, für brasilianische Verhältnisse kleinen) Stadt, in der ich als Freiwillige lebte und arbeitete. Ich war in der „Brincadeira“ tätig, dem täglichen Kindertreffpunkt jeden Nachmittag. Das muss ich Euch nun mitteilen, weil ich mitten in der Erstellung eines Blechkuchenkochbuchs bin. Und die Kinder essen Blechkuchen!
„Brasilien nennt sich selbst die Nummer 6 aufgrund seines BIPs, was nicht bedeutet, dass Kinder an ihrem Geburtstag Zuhause Kuchen essen können“, schreibt Bruder Rudolf, der Verantwortliche der Brincadeira. „Die Zahl der Armen in dem Land hat sich nicht geändert, sie sind immer noch die Mehrheit in Brasilien.“ läs mer…
Ett lästips
Läs, läs, läs!
Min kollega Ingrid är faktor. Det är hon som räknar ut var vi ska trycka alla våra böcker. Så alla tryckerier och tryckeriagenter skickar överdådiga julklappar till henne (inom det lagligas gränser förstås) och bjuder henne på olika mingel och middagar så snart de har chansen.
Ibland har jag tänkt att det skulle vara roligt om åtminstone någon kände samma impuls att fjäska lite för mig. Inte för att jag skulle känna mig helt bekväm med det, utan för att … tja … det är roligt med överraskningar!
Igår träffade jag av ”mina” författare, Malina, på ett konditori i Malmö. Träffar man någon som räknar sig som en av Tårtordens systrar måste man ju gå på ett riktigt konditori.
Hon ville berätta att hennes bok, Det är som det är, kommer ut på polska senare i år. Det är nästan alltid vi på förlaget som har hand om kontakten med utländska förlag annars, men Malina hade redan gett ut två böcker på det här stället och de ville ha den tredje också. Vi firade med kaffe, grönt te och en liten liten chokladapelsinkonditoribit. läs mer…
Till alla mammor
I söndags var det Mors dag i stora delar av världen.
Och just när jag letade efter en ursäkt att visa den här lilla filmen (som kommer från samma Nya Zeeland-församling som The Christmas Story) läste jag att det är FN:s familjedag idag. Då så! En hyllning till alla mammor:
En film om mödrahälsovård i Kongo
Hälsningar från PMU:
Ett litet mirakel på Malmö Central
Nu tänker jag berätta en sak som inte har med vare sig kyrkkaffe eller hjälpstickning att göra men som gjorde mig lite euforisk i förrgår kväll och fortfarande gör det. Det blir lite långt, men läs till slutet är ni snälla, det är där det roliga händer:
På färjan mellan Puttgarden och Rödby (ursäkta det svenska ö:et) i söndags kväll, när jag var på väg hem från Tyskland alltså, kom en japansk kvinna fram till mig och gestaltade något slags total förvirring utan att säga något ord som jag förstod. Jag har inget lokalsinne själv, men det är väldigt tydligt skyltat på de där båtarna, så jag pekade mot den trappa jag själv hade använt för att komma upp från tåget, och hon nickade ivrigt och gick.
På perrongen i Köpenhamn, när jag skulle ta tåget till Malmö, dök hon upp igen med händerna fulla av papper. Hon pekade ivrigt på ”Köpenhamn — Malmö” på en handskriven lapp, så jag fick henne att vänta på det tåg som jag skulle med. (Vad jag missade var att hon inte hade någon biljett.) läs mer…
Långbord
Kaffebordet på Gullbrannagården. Foto: Margareta Jönsson
På Gullbrannagården kan de minsann bjuda på kyrkkaffe!
Det här bordet, 22 och en halv meter långt, dukades i helgen som gick. Alla fick plats!
Någon annan som har varit på solskensskyrkkaffe nu i maj?
Mandarinrutor
Mandarinrutor i på grannkalas.
Idag börjar formgivar-Maria sätta ihop Hembakat för alla och Mer långpannans lov.
Och jag har kommit hem från Hamburg, där jag har hälsat på Laura, Anne och Julia som hade fest för alla sina grannar (några som de kände, många som de inte kände) och för vänner från olika håll.
Passande nog fick jag hjälpa till med att baka veganska kanelbullar (inget ägg vare sig i eller på, sojamjölk istället för mjölk och till penslingen, margarin i degen och fyllningen), fruktsockerfri långpannekaka (en av gästerna tålde druvsocker men absolut inte fruktsocker) och långpannerutor med mandarin.
Mandarinrutorna gör man ungefär såhär: man bakar ett slags sockerkaksbotten på vaniljpuddingspulver (jag såg aldrig förpackningen, så jag vet inte om tyskt pulver riktigt motsvarar våra svenska sorter), täcker den med konserverade mandarinklyftor, täcker mandarinklyftorna med ett slags tårtgelé gjort på sockerlagen från mandarinburkarna blandad med vegatariskt tårtgelépulver, låter stelna, vispar grädde med vaniljsocker och brer ut den, och blandar multivitaminjuice med vaniljsåspulver till en sås att bre ovanpå alltihop.
Mycket goda och aningen kladdiga att äta.
Sedan skär man det hela i rutor. Förstås.
Det receptet hinner inte med i någon bok den här månaden — alla dessa pulverpåsar gör att det krävs en del omräkningsarbete (och då har jag ändå redan i tanken räknat bort det där tyska pulvret som man använder för att grädden ska stelna lite mer) — men gott var det! Och alla grannarna var så glada och tyckte att festen var det bästa som hade hänt på länge. Det låter ganska monumentalt när det sägs på tyska!
Doptårta från Hidingsta
Maria som är församlingstidningsredaktör hörde av sig häromveckan och frågade om det fanns något recept som hon skulle kunna använda när hon skrev om dopet. Något att bjuda på när det är dopfest, alltså.
Då kom jag att tänka på Hidingsta baptistförsamling. Mitt i arbetet med Kyrkkaffe hamnade jag där tillsammans med en väldigt trevlig fotograf som heter Anders Hällzon. En redaktör på tidningen Dagen ville att vi skulle göra ett reportage från en söndagsgudstjänst, och just den här söndagen var det dop. Anders fotograferade både gudstjänsten och kyrkkaffet, och bilderna från fikaborden blev så roliga och typiska och fina att inte bara Dagen använde dem sedan — en hel rad av dem hamnade på omslaget till boken! Naturligtvis bad jag om tårtreceptet också.
Elina bakade tårtan när vi var i Fellingsbro. Den blev lika god den här gången!
***
Foto: Magnus Aronson
Hidingsta baptistförsamlings doptårta
När det är dopfest vill man ju gärna bjuda hela församlingen! Hidingsta baptistförsamling utanför Örebro firade dopfest precis när boken Kyrkkaffe skulle göras, så det är de festdeltagarna som är på bokens omslag. Tårtan är en sockerkaksbotten med marängtäcke. Teoretiskt sett kan man göra dubbel sats och en långpannestor tårta genom att grädda två bottnar och lägga dem ovanpå varandra, men då kan man behöva extra stekspadar och extra händer.
Marängen på den undre bottnen ”smälter” snabbt, så den som vill servera en krispig tårta gör klart den precis innan den ska serveras. Det är enkelt eftersom dekorationen ovanpå nästan inte kräver någonting – några vackra bär eller citronmelissblad bara.
en tårta stor som en halv långpanna
Ugn: 175°, 20–25 minuter
sockerkaksbotten:
125 g smör
3 äggulor (äggvitorna används till marängen)
1½ dl socker
½ dl mjölk + 1/4 dl grädde, alt ¾ dl mjölk
1½ dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
marängtäcke:
3 äggvitor
2 dl socker
½ dl finhackade nötter eller flagad mandel
fyllning:
2–3 dl vispgrädde
bär efter säsong, t ex hallon, jordgubbar eller blåbär
Smält smöret. Vispa äggulor och socker poröst. Tillsätt smör, mjölk, grädde och vetemjölet blandat med bakpulvret.
Vispa äggvitorna till hårt skum. Vispa ner sockret och fortsätt vispa tills smeten är styv.
Rör om i sockerkakssmeten igen och häll den i en långpanna klädd med bakplåtspapper. Bred försiktigt ut marängsmeten ovanpå. Strö över hackade nötter eller flagad mandel och grädda tårtbottnen i 175 graders ugnsvärme i 20–25 minuter
Låt tårtbottnen kallna och dela den på mitten. Lägg ihop delarna med grädde och bär emellan och några bär ovanpå. Servera!
Att göra något bra
Aktivistbok.
Betsy Greer heter kvinnan bakom webplatsen Craftivism.com (craftivism är en sammansmältning av orden craft [hantverk] och activism) — och naturligtvis har hon skrivit en bok också! Den heter Knitting for good (alltså, hur tacksamt är det inte med ordvitsar på engelska?) och handlar alltså om hur man med sitt handarbete kan påverka världen på alla möjliga vis. Såhär presenterar förlaget den:
Every time we knit, we have the opportunity to create positive change in ourselves, our community, and in the world. That’s Betsy Greer’s fervent belief, and in this book she shows us how. Betsy explores the ways we can use knitting to slow down in a fast-paced culture, while using the craft to benefit charities in our communities, to advocate for worthwhile causes, and to support individuals and communities across the globe. Filled with insights from knitters and crafters on how they use craft to benefit others, Knitting for Good! will get you thinking about knitting in a whole new way.
Såhär presenteras den på Betsys egen webplats:
In the last five years [boken kom ut 2008, Kyrkkaffebloggens anm] knitting has undergone a complete transformation. Once considered a grandmotherly craft, knitting is now embraced by new generations of young, socially and politically conscious crafters. For these new knitters, their craft represents much more than the finished project; their knitting is a way to slow down in a fast-paced culture, subvert producers of mass manufactured merchandise, embrace the domestic, connect to people in their community, support communities across the globe, and express their own personal style and creativity. Betsy Greer, creator of Craftivism.com, has written the handbook for this new culture of knitters. By highlighting the subversive, revolutionary, and political aspects of knitting, Greer shows readers that knitting can be a profound way to: connect to ourselves by embracing the personal and meditative aspects of knitting; reach out to our community through sharing our skill and through charity knitting; and support others across the globe by using knitting as a form of activism and expression.
She offers musings, thoughts, tips, stories, and step-by-step projects, all in support of the belief that every time we knit we have the opportunity to create positive change in the world.
Någon som har den och vill rapportera lite? Jag såg på Betsys blogg att hon gärna vill ha kontakt med svenska hantverksaktivister!
